liliaismystarbucksname

2012/05/18

2012/05/14

När man kommer till kontoret där man gör översättar jobbet en stund innan mötet man ska ha för att gå igenom det man gjort förra veckan och se vad som ska göras nu och får igång datorn och upptäcker att allt, ALLT!!! jobb man gjort veckan innan är HELT BORTA, det finns inte ett spår av det, är man glad att man inte lever i en film. För hade det varit en film så hade jag haft en jätte stor deadline imorgon och jag hade fått sitta och skriva frenetiskt hela dagen och natten och dricka alldeles för mycket kaffe för att hinna skriva om allt. Och sedan hade någon hittat mig på morgonen sovandes på skrivbordet, väckt mig lite försiktigt och satt ner en kopp kaffe bredvid mig och jag hade, på håret, hunnit skriva klart allt. Igen.

Hade jag varit en time traveller (med en TARDIS!) hade jag kunnat åka tillbaka i tiden, till i fredags, och gjort en back-up. Men då hade jag också fått se till att jag inte korsat min egen time-line, för det slutar aldrig bra, utan hade fått åka till kontoret efter att jag gått hem för dagen. Sådant är viktigt. Eller så hade jag träffat mig själv och tills dess att time collapsed hade vi kunnat springa runt och ha en total nerd out och ha ett livligt samtal om allt möjligt och dricka massa kaffe. It would have been awesome!

Hade det varit en spionfilm dock så hade någon hackat sig in i datorn och raderat allt jag gjort för det var dokument som hotade planetens överlevnad. Eller så stal någon dom för att göra sin egen maskin som gör tänder och tog bort dom från min dator för att sinka ner mig. Och dom var tvungen att ta precis mina filer för dom kan inte engelska och har inte råd att anställa en egen översättare. (Hmmmm.)

Men istället har jag nog bara en dator som inte tycker om mig och en chef som var förutseende nog att se till att jag sparade allt på hans USB-minne. Så det var tur att spionen/hackern inte stal det också.

2012/05/11

Det är konstigt när ens kompis går till frisören och frisören säger massa snälla saker om en annan av sina kunder och min kompis inser att det är jag och att av alla frisörer i Stockholm går vi till samma. Eller när samma kompis pratar med sin chef om bostadspriser i Florens och jämför med de i New York och tar lägenheten jag bodde i hos min au-pair familj som exempel på hyror och det visar sig att hennes chef känner mamman i den familjen och hade hört talas om mig som au-pairen-som-inte-fick-visum-för-FN-hade-inte-tillräckligt-så-hon-fick-åka-hem.

2012/05/09

Det är vid tillfällen som när jag sitter vid en skrivbord på en stol och översätter en manual om hur man rengör en maskin med torktrasor och pappershandukar och dammsugare och det inte finns något bra kaffe så man får dricka chocklad/kaffe kombinationer (gott visserligen) och det inte finns någon att prata med och man saknar dom man vanligtvis umgås med men vet att man får träffa dom på kvällen och det finns en alldeles för stor brist på utomjordingar och hemliga agenter och underjordiska baser och paintballkrig som urartar och study grupper och bra kaffeautomater och rymdresor som man kan vara tacksam att på kvällen kommer jag hitta en ensam jordgubbe som ligger på gräset i solen men tills dess kan man drömma om allt annat man saknar tills dess och skicka sms och fnissa för själv när man motstår frestelsen att när man skriver “gå vidare till steg fyra” också lägga till “utan att passera gå” och vara tacksam över att man vanligtvis inte sitter på kontor men det är ganska trevligt ändå, som ett experiment liksom.

2012/05/06

2012/05/03

Jag har en ny hobby. Att göra kaffe till andra. Speciellt till andra som älskar kaffe nästan lika mycket som mig. Att springa runt och fråga alla hur många skedar kaffe och hur många sockerbitar dom vill ha. Sen hålla i ordning på alla koppar medans man förbereder dom och sen få gå runt och dela ut dom och se leendet i folks ansikten. Det är något speciellt med att ge andra något man själv älskar. Speciellt när dom har vett att uppskatta det. Plus att det är mycket roligare att göra kaffe till någon mer än sig själv.

2012/05/03

Always (in Doctor Who at least) when someone goes to work in a large company it always turns out that there are aliens in the basement, or that the technology is based on alien tech and that somehow their ultimate goal is world domination. And it is always the new person who discovers it all and have to save the world. Sometimes with the help of the Doctor or Torchwood, or some other top secret organization that doesn’t really exist. Or by themselves. So it is with great excitement that I go to my new workplace today (I will do a translation job for about a week). Who knows what I will discover! (Or I might be contacted by a rival company who wants me to spy and sell them secrets – which I won’t, I signed a paper saying I won’t.) But rest assured, I will go in with full force, armed with overconfidence and a small screwdriver, so the world will be safe for at least another week.

Plus I have red hair now (red hair is cool) and it is a truth universally acknowledged that redheads kick ass (Donna Noble, Amy Pond, Felicia Day, Black Widow (saw Avengers last night – WOW! That’s a good movie! Whedon knows his shit), just to name a few).

2012/05/01

Book lovers never go to bed alone

Mitt eget bibliotek är ganska litet numera (men om man räknar med alla böckerna som finns på min Kindle är det genast mycket större, men lätt). Men det är inget jag sörjer. Istället får jag besöka bibliotek för att låna böcker och bokaffärer för att klappa på böcker och tumblr för att titta på böcker. Och så är det mycket enklare när man ska flytta.

Favorit bokaffärer

The English Bookshop
Lilla Nygatan 11 (Gamla Stan), Stockholm
Svartbäcksgatan 19, Uppsala

Shakespeare & Company
37 rue de la Bûcherie, Paris

The Strand
828 Broadway, New York

2012/04/30

Om man går på arbetsintervju och när intervjuaren frågar vad den senaste stressade situationen man hanterade var kanske man inte ska svara att när man hittade ett lik i den Rosa salongen förra helgen var ens första instiskt att kolla pulsen, men sen kom man på att det bara var en skådespelare, så det kanske var bäst att låta bli.

2012/04/29